Musik

”Spela i band är grejen”

Ena bandet är precis i början av sin musikaliska karriär, medan det andra bandets medlemmar spelat tillsammans i en eller annan bandkonstellation de senaste 40 åren. Det de har gemensamt är kärleken till musik, att få giga och såklart gå in i studion då och då. Allt detta gör de i Medborgarskolans regi, i Glashuset i Ludvika där ett av Medborgarskolan Mitts musikhus finns.

Aurel Poetri, 17, Oliver Lundgren, 15, Povel Högbom, 14, Vincent Grufman, 9, samt Rocky Ohlström, bildar tillsammans bandet Sektrum. De är ett relativt nybildat punkband som redan hunnit släppa ett antal låtar som finns att höra på Spotify. Dessutom har de ett par spelningar inplanerade på diverse olika ställen i närheten av Ludvika som är bandets hemort.

– Vi har några gig planerade, vilket är både spännande och kul. Det är tack vare Alexander som är musikansvarig inom Medborgarskolan som vi fått till det, berättar Oliver och Aurel.

Den närmsta spelningen kommer äga rum på ett uteställe i Ludvika och där är Sektrum förband till ett äldre band.

– Vi är öppningsnummer, men det spelar ingen roll. Förberedelserna som ska till innan giget är desamma, menar Oliver.

Så hur förbereder man sig då inför ett gig eller för den delen en studioinspelning, som ni ju också gjort?

– För oss handlar det mycket om att repa. Veckan innan vi skulle in i studion spelade vi jätte­mycket. Både tillsammans med även var för sig. Det handlar om att man behöver vara säker på sin del, säger Aurel.

Hon berättar att både hon och Oliver är gitarrister, samt att de känner varandra sedan tidigare.

Det innebär att de båda ses utanför den ordinarie reptiden för att spela tillsammans. För som band handlar det ju inte bara om att varje enskild individ ska vara säker på sin del, utan även om att man ska få till en ”tight” spelning.

– Det krävs mycket fokus, men oftast räcker det om att man ska ta sig en liten stund varje dag och öva. Du behöver inte sitta i timmar och träna, utan det kan räcka med en halvtimme åt gången, säger Aurel, som förutom själva banddeltagandet även tar gitarrlektioner privat.

Musiken Sectrum spelar är punk, men privat lyssnar både Aurel och Oliver mest på annan typ av musik.

– Att vi valde att spela punk tillsammans ­beror på att det är enklast. Det handlar om driv och ­engagemang. Alla måste inte vara jättebra.

glashuset-replokaler

Några som har mer erfarenhet av att både stå på scen, göra inspelningar i studio, turnera och även skriva egna låtar är Stefan Viktorsson och Olof Geijer. De har nämligen spelat tillsammans i 40 år.

– Och alltid inom studieförbundsvärlden. Man kan säga att det är tack vare ­studieförbunden och folkbildning som vi kunnat hålla på så ­mycket och länge med musik som vi gjort och gör. Att få vara här i Glashuset betyder så ­mycket. Både för oss och en massa andra band. Musikhuset är som en hubb som möjliggör verksamhet, säger Stefan.

Bandet de har tillsammans med Torbjörn ­Andersson, Tomas Eriksson, Roberth Jacobsen och Tomas Lundström, heter Ironbourne.

– Vi kör en blandning av hårdrock och heavy metal, klassiskt 80-tal. All musik vi kör är egna låtar som vi skriver ihop i bandet.

När det gäller Ironbourne handlar det inte bara om att spela tillsammans, utan de ser hela skapandeprocessen som låtskrivandet innebär, som minst lika roligt.

– Vi har testat att köra covers någon gång men det är själva skapandet i att göra egen ­musik som är något av drivkraften, säger Olof.

Med mångårig erfarenhet i baggagen kan Olof och Stefan summera hur deras musikår brukar se ut.

– Vi har ungefär fem till tio gig per år och däremellan försöker vi gå in i studion då och då. Vi har gjort två fullängdare och en singel samt släppt en cd samt en massa singlar på Spotify.

Målet och drömmen med bandet har alltid ­varit att bli världsartister och det har under årens lopp knappast förändrats. Även om det kanske inte det som är huvuddrivkraften.

– Visst hoppas man fortfarande på att vi ska ”breaka”, säger Olof.

Tack vare folkbildningen och musikhusen som finns inom folkbildningens regi är det en dröm som kan hållas vid liv för många lokala band!

Text: Marie Stenquist