Skapa din egen lycka

Vad är lycka? En bubblande glädje, sinnesro eller meningsfullhet? För många ligger lyckan i att skapa något eget. Att dreja en mugg, måla akvarell eller garnera en tårta gör oss glada och stolta – och kan faktiskt också hjälpa till att lösa problem.

Lycka och kreativitet hör ihop. Samma saker som får oss att må bra gör oss också kreativa och tvärtom.

– Vi blir mer kreativa, när vi är glada och gladare av att vara kreativa, konstaterar Samuel West, psykolog och forskare vid Lunds universitet.

Han har nyligen doktorerat i hur lek på jobbet påverkar arbetsmiljön och berättar att det finns många fördelar med att ha roligt. Vi löser lättare problem, fattar bättre beslut, vågar tänka nytt och blir mer sociala. Alltså, vill vi prestera bra är det smart att också göra lustfyllda saker.

– Mycket enkelt kan man säga att ett avspänt och vaket tillstånd gör att vi får tillgång till fler områden i hjärnan, att vi blir mer utforskande och mer flexibla, säger Samuel West.
För att skapa är precis som att äta och sova; ett grundläggande behov hos människan. Vi är den enda varelsen som kan bygga upp en fantasi, en imaginär verklighet, och sedan reagera utifrån den. Det vill säga att tänka nytt och uppfinna saker som aldrig tidigare har existerat.

– Det är en unik förmåga som är nödvändig för vår överlevnad och har varit det i alla tider. Så man kan säga att glädjen att skapa är en del i kärnan av att vara människa, och då spelar det ingen roll om det är en lerkruka eller en stickad halsduk.

Men resultatet då?

Om den egendrejade muggen blir skev? Blir man lycklig då också? Ja. Och nej, menar Samuel West. Om det är viktigt att vinna andras gillande blir det naturligtvis betydelsefullt, men skapar man saker utan social kontext kan skapandet i sig vara belöning nog.

– Det finns inga likhetstecken mellan att vara lyckad och att vara lycklig, konstaterar han.

Det senare skriver Christina Stielli gärna under på. Hon har själv genomgått en livskris och vet hur skör lyckan som är byggd på yttre omständigheter och på andra människor kan vara.

– Efter det ville jag inte lägga ansvaret på hur jag mådde utanför mig själv utan ville försöka hitta ett sätt att vara glad nästan oavsett vad.

Hon har nyligen kommit ut med boken Jag vill vara glad, där hon delar med sig av övningar och träningstips. För Christina Stielli menar att man, liksom så mycket annat i livet, faktiskt kan lära sig att vara glad.

– Glädje är inte en egenskap utan en förmåga. Vi kan genom vårt sätt att tänka ändra på hur hjärnan reagerar. Hjärnan är i grunden lat och kritisk. Lat eftersom den ogillar förändringar och kritisk av försiktighetsskäl. Det gör att hjärnan suger åt sig elände som en disktrasa och ältar och ältar medan det positiva studsar runt som en köttbulle i en teflonpanna. Därför måste vi öva på fånga in det positiva och älta det i stället.

Föt livet suger regelbundet, konstaterar hon. Och det finns så mycket att vara deprimerad och ledsen över. Svält, krig, sjukdomar och personliga problem. De försvinner ju inte, och vi behöver inte sluta se dem, men vi har lättare att påverka även missförhållanden om vi bygger ett slags mental krockkudde för livets krumbukter. Ett grundläge där vi väljer att vara glada, attraktiva och omtänksamma menar Christina Stielli.

– Det innebär inte att jag går runt och skrattar hela tiden, utan att jag accepterar det jag inte kan göra något åt och orkar påverka det jag kan och vill påverka. Men jag hittar inte längre min lycka i att ha en trädgård, i min familj eller i ett jobb. Glädjen bottnar i stället i en harmoni, en balans i vardagen som finns där oberoende av det andra.

Jo, det låter ju enkelt, men hur gör man då? Christina Stielli skriver upp ett träningsprogram: fokusera på det som gör dig glad, undvik att tänka alltför kritiskt, träna på att ta in känslor, bolla dem en stund och välj sedan att stanna kvar i dem eller släpp taget. Skriv varjedag ned det du är tacksam över, sluta älta, börja ge komplimanger, bejaka drömmar och sätt upp mål! Listan kan göras lång. Men resultatet kommer inte gratis. Precis som det ibland tar emot att ge sig ut på löparrundan, kan mental träning kännas motig.

– Men om man har rensat ogräset i sin mentala rabatt ökar förutsättningarna för att komma in i ett mentalt flow – en skapande och kreativ process.

Om man har slutat att reta upp sig på puckon, eller bli arg för att man missat bussen eller oroa sig över saker som inte går att påverka, och i stället skrattar och är glad, blir också andra glada eftersom tillstånd smittar. Dessutom blir vi smartare, mer kreativa, lever längre och får energi att vara närvarande i stunden och, ja, känna lycka. För det är fullt möjligt att välja, menar hon: vill vi vara den som lyser upp ett rum när vi kommer? Eller när vi går?

Text: Carina Haglind Ahnstedt Foto: iStockPhoto, Jacob Gelberg, Theresia Köhlin