"Att ge någonting varje dag mår man bra av"

Att vara god man innebär att ställa upp för en medmänniska som behöver hjälp att klara sig i samhället. Behoven varierar i omfång både vad gäller tid och engagemang. Behovet av nya gode män är stort, varje år behövs 1 000 nya bara i Stockholm.

Vi har träffat Max Lundgren som är blivande kursledare i godmanskap, en kurs han själv gått hos oss. I botten är han ekonom och hälsoutvecklare och har flera uppdrag som god man. Under kursen får man grundläggande kunskaper och tillfälle att träffa rekryterare från Överförmyndarförvaltningen i Stockholm.

Hur kommer det sig att du valde att bli god man?
Jag fick upp ögonen för det på grund av alla skriverier, jag läste om hur folk blev utnyttjade och tänkte ”så ska det inte behöva vara”. Det är ju ofta de som behöver mest hjälp! Det var inte på något sätt för pengarnas skull, det kan vara en bidragande del för många att ha det som en sidoinkomst samtidigt som man gör något bra. Men arbetet ger inga betydande inkomster och ersättningen ges på årlig basis.

Märker du att du har gjort skillnad i folks liv och att det var rätt beslut?
Absolut. Att kunna ge någonting varje dag mår man bra av, det är något som värmer en. Jag ser att man verkligen har gjort skillnad, även om det kan vara en tuff resa. De erfarenheter jag har är att det finns ett skäl till att någon har en god man. Själv är jag inte så hårdhudad, och det ska man kanske inte vara heller. Jag vet att många har tänket att man drar en gräns vid visst engagemang, att inte ta sig an åtaganden som inte officiellt ingår i godmanskapet. Det är helt rätt, för de kanske har 10 uppdrag och då kan man inte vara extraförälder, psykoterapeut och sådant som är utanför uppdraget. Så mitt råd är egentligen att låta de första uppdragen man tar vara ”snälla”. Kanske åt äldre! Jag har idag 3,5 ”vanliga” uppdrag och 3 ensamkommande barn.


Mitt råd är att låta de första uppdragen vara ”snälla”


Vad ska man tänka på när man går in i rollen? Hur mycket tid behöver man lägga?
Det är väldigt individuellt, men jag tycker man har en skyldighet att se till att de har det så bra som möjligt. Just för ensamkommande barn så kan de ha med sig väldigt traumatiska upplevelser och behöver mer omsorg än man först tror. Det räcker inte med 5 timmar i månaden, utan man är ansvarig för det ensamkommande barnet som har behov av olika slag, kanske psykisk rådgivning eller så. Då får man gå från jobbet och rycka in! Man bygger relationer och förtroenden med sina huvudmän och en viss kontakt kan fortsätta även efter ett avslutat uppdrag. Förtroendet är jätteviktigt!

Var du tveksam inför något innan du tog dig an uppdragen?
Inte direkt, jag har ett ganska starkt självförtroende vilket jag tror man ska ha. Det finns mycket hjälp att få, som kursen på Medborgarskolan till exempel. Ideella organisationer och stiftelser finns det flera utav och är toppen att vända sig till. God man-föreningar finns i de flesta kommuner och är något man borde gå med i. Man behöver inte vara med på livstid utan ett år kan räcka för att lära sig mer och ha stöd i början av sina åtaganden. Det är ett forum där man möts och utbyter erfarenheter!

Tror du att man på något sätt kan engagera lite yngre människor att bli goda män?
Det är många över 50 med god kunskap men det är aldrig fel med generationsskifte och det är inte solklart att man är bra bara för att man har livserfarenhet. Är man i åldern 20-35 är man troligen under en uppbyggnadsfas i livet och fokuserar på sig själv, men har man tid, lust och vilja att engagera sig är det bara bra! Man ska åtminstone informera denna åldersgrupp om vad godmanskap är och hur behovet ser ut.

Hur var kursen som du gick på Medborgarskolan och nu kommer leda?
Jag gick den 2015. I och med att det var en våg av ensamkommande barn det året fick vi ett kurstillfälle om det, även om kursen skulle handla om ”vanligt” godmanskap. Utbildningen var väldigt bra upplagd, vi deltagare fick se hela perspektivet; vilka faktiska delar som ingår i godmanskap, och de delar man kan lämna över till myndigheter och andra instanser. Man kan inte gå in i detaljnivå på allt men vi fick gott om underlag för att själva kunna fördjupa oss i de ämnen som berörde våra uppdrag.


Vi fick gott om underlag för att kunna fördjupa oss


Vad tänker du om upplägget när du själv ska vara kursledare?
Jag ser fram emot det! Jag kommer hålla det ganska öppet, man vet aldrig vilka man har som kursdeltagare och vad gruppen vill ha. Det viktigaste är att de är bekväma i det de gör, men att kursfrågorna speglar verkligheten som kan vara tuff emellanåt men samtidigt väldigt givande. I upplägget kommer jag gå igenom de baskunskaper som krävs, att man ska förstå sin roll, vad Överförmyndarnämnden gör, vilket är viktigt att känna till. Jag kommer också ha med en punkt om hur samhället ser ut och vart man kan vända sig med vissa frågor. Det är viktigt att gruppen får möjlighet att påverka innehållet så man inte talar för döva öron. De har ju kommit dit av en anledning och kanske är lite pålästa sedan innan, så det finns en motivation att vilja lära sig!

Vill du också bli god man? Här kan du se våra kurser!