Bildning för kloka människor

Vad är bildning 2021 och har det förändrats över tid? Är det skillnad på teori och praktik och vem behöver egentligen bildas? Det vet Bernt Gustavsson, arbetarkillen utan gymnasie-utbildning, som blev professor och har ägnat hela sitt yrkesliv åt folkbildning och demokratiarbete.

Konst, litteratur och musik. Det är så den västerländska bildningstraditionen brukar definieras. Men det finns så mycket mer som ryms i bildningsbegreppet menar Bernt Gustavsson. Han är professor i filosofi, idéhistoria och pedagogik och det egna studieintresse väcktes på en folkhögskola där han, efter några år i arbetslivet, skaffade sig en gymnasieutbildning.

– Folkbildning handlar dels om att bilda, skapa och forma kunskap. Men också om målet och vart kunskapen ska leda. I Sverige är syftet med folkbildning att stärka demokratin och det är därför staten stödjer verksamheten.

Bildning som förtryck

Att demokrati och bildning är nära förknippade fick Bernt också erfara under sitt arbete i Sydafrika där han hjälpte till att utveckla utbildningsystemet.

– Det gav mig helt nya insikter om apartheidsystemet och hur den västerländska bildningstraditionen har använts för att förtrycka människor i andra kulturer. Det går inte bara att förhålla sig okritiskt till vårt kulturarv, säger han.

simon-maage-tXiMrX3Gc-g-unsplash.jpg

Kunskap för livet

Enligt Bernt Gustavsson bör bildning utgå från den situation som en människa befinner sig i och vilken kultur och intressen som finns. Bildning ska också vara fritt och frivilligt och präglas av mångfald. Det handlar inte om hur många böcker du har din i bokhylla, utan om hur klok du är. Och hur du kan göra livet bättre för dig själv och andra.

– Det viktiga är att kunskapen integreras i dig själv och får betydelse för hur du tänker, lever och känner. Att du kan förhålla dig till vetenskaplig fakta och ta del av olika perspektiv för att bilda dig en egen uppfattning. Bildning är en oändlig process och vi blir aldrig färdiglärda.