Vi använder cookies för att ge dig relevant marknadsföring och en bättre upplevelse av vår webbplats. Läs mer.

Från släktforskningskurs till vänner för livet

Varje torsdag mellan kl. 9.30 -12 hörs prat och skratt i Medborgarskolans lokaler. Då träffas Bouppteckningsgruppen som består av fem damer i mogen ålder och man kan ana att torsdagsförmiddagarna är en av veckans absoluta höjdpunkter.

- Vi är en grupp goda vänner, det har vi blivit genom åren kan man väl säga. Vi har gemensamma intressen. Mycket att prata om, säger Christina och tittar med värme på de övriga.

Det är mycket glädje i det här gänget, det känner man bara man kliver innanför dörren. Men hur började allt?

Det är svårt att svara på, tycker de. Just denna grupp har funnits i ungefär tio års tid, men dessförinnan lades grunden till det de gör idag, då de alla delar sitt stora intresse för släktforskning. Gunnel, Ingalill och Christina hjälps åt att minnas.

- Vi gick kurs i släktforskning allihop, ja, inte samma då utan olika kurser. Så till slut ledde det vidare till att vi hade något som kallades forskarträffar och det var väl där som just vi lärde känna varandra. Från början så var det väl 8-10 personer med men det var lite för många tyckte vi.

- Ja precis, vi ville ju prova i lite mindre grupp så då startade vi en studiecirkel.

Forskarträffarna utvecklade intresset och från släktforskningen var inte steget så långt till det de sysslar med idag. De skapar bouppteckningsregister i samarbete med bl.a. Stadsarkivet och de är även delaktiga i Family Search, ett projekt som drivs av mormonkyrkan och som syftar till att tillhandahålla register och tjänster utformade för att underlätta släktforskning. Ett annat av deras projekt är indexering, vilket kan vara både svårt och tidskrävande. Det innebär att de inventerar födda, vigda och döda från kyrkböckerna.

- Man får ju träna på en del svåra saker, som att tyda de gamla handstilarna som finns i kyrkböckerna, det är inte så enkelt alla gånger, konstaterar Ingalill. De andra nickar instämmande.

Det märks att de känner varandra väl. De fyller i varandras meningar och bekräftar hela tiden varandras minnen på ett naturligt sätt. Det är mycket skämtande, de är öppna och intresserade av vad de andra har att säga. Just den nyfikenheten, som präglar deras diskussioner, är något de lyfter fram när man ber dem hitta ord som kan beskriva det de har gemensamt.

- Vi säger ofta till varandra när vi sitter och håller på med våra projekt - vad mycket man lär sig av det här! Och det är ju det som är så roligt, att man utvecklas hela tiden, säger Vivianne som är utsedd till cirkelledare i Bouppteckningsgruppen.

Kristina beskriver sig själv och väninnorna som ”föreningsmänniskor” och menar att det är detta som gör att de hittar nya saker att utforska och göra hela tiden. Periodvis har de haft så många parallella projekt på gång att de träffats flera gånger i veckan. Andra perioder är arbetet inte lika intensivt, men det betyder inte att de inte ses. Utöver de obligatoriska torsdagsträffarna ses de gärna i andra sammanhang. De går på bio, går ut och äter och besöker olika föreläsningar och föredrag kopplade till deras gemensamma intressen. De har hittat en genuin vänskap och den är de rädda om. De har blivit vänner för livet.

Text: Camilla Danielsson

Foto: Mariana Junell