Mikael i kjol

I hela sitt liv hade Mikael mått dåligt och inte velat leva på grund av skammen över viljan att klä sig i kvinnokläder. För två år sedan, som 41-åring, kom han ut och kände för första gången inre lycka.

Det har inte hänt en enda gång att en kvinna sagt något nedsättande, av män möts jag av spydiga kommentarer nästan varje dag. Jag blir ständigt bedömd. Efter att jag kom ut som transvestit för två år sedan har jag lärt mig att inte ha förutfattande meningar om andra och alla människor jag har mött har överraskat mig.

"Jag önskar därför att alla skulle bli bättre på att se varandra bortom ytan. Att inte dra förhastade slutsatser och att inte ha för bråttom med att döma."

Innan jag kom ut satt jag i min ensamhet. Jag hade gett upp. Jag hade verkligen försökt att vara man och pappa och passa in i den rollen, men det fungerade inte. Jag hade många misslyckade förhållanden bakom mig men det värsta förhållandet var det jag hade till mig själv med ångest, depression, skam, ensamhet och rädsla.

När jag mådde som sämst och inte ville leva längre kom jag att tänka på vad min mamma en gång sagt: "Det fegaste man kan göra är att ta livet av sig. Det är en självisk handling och det är omgivningen som kommer att få ta smällen." Det var hennes ord jag hade i bakhuvudet när jag äntligen erkände för min mamma att jag alltid har velat klä mig i kvinnokläder. Hennes reaktion var omedelbar, detta skulle vi lösa tillsammans, och det gav mig en gnista av hopp. Hon hade kontakter som gjorde att jag fick möjlighet att prata med andra i samma situation. Själv hade jag ingen som helst koll på transvärlden över huvud taget.

Det var egentligen först efter att jag kom ut som den riktiga resan började. Det blir aldrig som man tänkt sig. Det var väldigt svårt, både för mig själv såväl som för mina närstående. Det blev stor skillnad på mitt uttryck och i början var det som att jag klädde ut mig och det var ju inte så jag ville ha det. Det var många tankar. Jag var väldigt rädd vad folk skulle tänka men hade även funderingar som hur jag skulle se ut rent konkret. Ska jag till exempel ha mycket läppstift? Jag hade en rädsla för att bli tagen för clown, men nu har jag har hittat mitt utryck.

"Jag är fortfarande man och heterosexuell och trivs med min kropp men klär mig med kvinnliga attribut."

Jag har släppt "transvestitfacket" och kör skägg, klänning och strumpbyxor. Jag är normkreativ och känner mig trygg i det och för första gången i mitt liv är jag lycklig inifrån.

Tyvärr känns det som att jag inte har rätt till det offentliga rummet i alla sammanhang längre. Jag älskade t.ex. att gå på fotbollsmatcher, det vågar jag inte längre med tanke på den mansdominerade stämning som råder. Skillnaderna blev uppenbara och jag förstod hur priviligierad jag hade varit som man i manskläder.

"Tidigare hade jag bara sett fördelar i det kvinnliga. Män som tar mig för tjej på avstånd när de ser mina ben och högklackade skor kan bli spydiga när de ser att jag inte är biologisk kvinna."

I framtiden vill jag hjälpa andra. Jag vill hjälpa barn så att de inte ska behöva gå igenom det som jag gjorde. När jag växte upp på 80-talet så var det en tydlig uppdelning mellan pojkar och flickor. Till exempel var det inte ok för pojkar att bära rosa. Mycket har hänt men tyvärr är det fortfarande för stor skillnad, även om det sägs att vi uppfostrar barn på samma sätt.

"Jag tror att vi måste prata mer om HBTQ i både skolan och förskolan."

Jag är gärna en förebild men alla har så olika förutsättningar och det finns inte en transperson som är den andra lika och alla måste göra sin egen resa. Vill du följa med på min så är du välkommen att följa mig på Instagram: @mikaelikjol

Läs mer om Mikael via dessa länkar:

Debatt: Nio råd till den som är på väg ut ur garderoben (Metro)

Mikael, 42, struntar i transfoba kommentarer (Expressen)

Instagram @mikaelikjol

Har du också en berättelse att dela med dig av i syfte att öka kunskap inom HBTQ-frågor?

Under 2017 kommer vi varje månad publicera en berättelse i serien "Kärlek mellan människor". Vi vill nå dig som har en berättelse att dela med dig av! Kontakta oss via detta formulär så hör vi av oss till dig.

Läs mer om berättelseserien #kärlekmellanmänniskor