Balans i vardagen: att våga ta ton

Han är musiker, sångare och basist med många år i olika band bakom sig. Mellan varven lär han även ut sång och gitarr på Medborgarskolan, ett uppdrag han tycker om.

Eric upptäckte musiken i tonåren efter en period av skoltrötthet. Senare under livet har han ibland ifrågasatt om det är rimligt att fortsätta som musiker, om det verkligen leder någonstans. Tankar som ofta är vanliga i kreativa yrken. Men när han en gång slutade helt för att satsa på annat blev det snabbt tydligt hur viktig musiken var för honom.

För Eric handlar musik inte bara om uttryck, utan om sammanhang. Att spela tillsammans, sjunga i kör och möta andra med ett gemensamt fokus.

– Man gör något ihop och det skapar trygghet hos människor, säger han.

Just trygghet är ett ord som återkommer när han pratar om sitt sätt att undervisa. När en ny deltagare kliver in i rummet är det viktigare att sänka axlarna än att träffa rätt ton.

– Jag jobbar inte efter en färdig mall. Jag försöker läsa av vem jag har framför mig och anpassa mig efter det.

Tryggheten blir extra tydlig när han pratar om sång.

”Alla kan sjunga”

Deltagarna kan vara allt från vana sångare med tekniska låsningar till nybörjare som burit med sig en osäkerhet sedan barndomen. Många har fått höra att de inte kan sjunga alls.

– Jag håller inte med om det. Alla kan sjunga. Att säga att någon inte kan sjunga är som att säga att någon inte kan prata.

Han menar att det oftast handlar om ovana, självbild och jämförelser.

– Vi hör vår egen röst annorlunda än andra gör, och det räcker för att tvivlet ska ta över. Till och med etablerade artister brottas med samma känslor, förklarar Eric.

”Människor behöver ett sammanhang”

I grupperna händer något över tid, menar Eric. Försiktigheten släpper och någon vågar ta lite mer plats. Olika röster möts och kompletterar varandra.

– Det handlar inte om att vara bäst. Det handlar om att vara med.

Och kanske är det just där balansen uppstår. Inte i att prestera mer, utan att våga prova, även om man är osäker.

För Eric är studieförbundens replokaler och musikhus viktiga platser där människor får prova och utforska sig själva, utan att bli dömda.

Om sådana sammanhang försvinner drabbar det många - ungdomar som vill utvecklas, vuxna som längtar efter något eget och människor som söker ett sammanhang, avslutar Eric.