Dansa hela livet!

Det charmigt schackrutiga golvet i Findus historiska fabrik i Bjuv har blivit en oväntad spelplan för seniorers rörelseglädje. Hundratals fötter flyttar på sig, mestadels, i takt samtidigt som en tv-bekant röst manar: “Höger, vänster, höger, vänster – å bak å fram, å bak å fram!” När musiken sätts på paus ersätts stegen av skratt och applåder. Svetten torkas bort från pannor, flämtande andetag hålls i schack. Någon lutar sig mot en vän och ler. Det här är inte bara ett danspass, det är ett folkhälsoprojekt med ett rejält drag i.

Förebyggande i ett åldrande samhälle

En växande andel äldre i Sverige lever med risk för en­samhet, fysisk inaktivitet och kognitiv ohälsa. Behovet av förebyggande och inkluderande mötesplatser är större än någonsin. Mot denna bakgrund har Medborgarskolan Syd, i nära samarbete med Bjuvs kommun och Alzheimerfonden, initierat det treåriga utvecklingsprojektet Dansa Hela Livet.

Projektet har beviljats stöd efter ansökan hos Svenska Postkodlotteriets Stiftelse och Allmänna Arvsfonden – ett förtroende som möjliggör både metodutveckling och lång­siktig spridning.

Kärnan i Dansa Hela Livet är att utveckla en inkluderan­de och långsiktigt hållbar dansmetod där alla kan delta, oavsett fysisk förmåga, tidigare erfarenhet eller dagsform. Projektet vilar på en tydlig och bärande princip: man kan dansa själv, men aldrig behöva vara ensam.

Genom att förena individens rörelse med gruppens ge­mensamma rytm skapas en trygg och lågtrösklig aktivitet som stärker både fysisk kapacitet, självkänsla och social gemenskap.

Från idé till metod – samskapande i praktiken

Som konstnärlig ledare för utvecklingsarbetet har den folkkäre koreografen och författaren Tobias Karlsson engagerats. Tillsammans med seniorerna i Bjuv omsätter han projektets bärande princip i praktiken och utveck­lar SOLO-dans – en metod för personer över 65 år som integrerar fysisk aktivitet, kognitiv aktivering och social delaktighet i ett förebyggande folkhälsoarbete.

Genom workshops, testpass och gemensam metodreflek­tion förfinas modellen. Rörelser anpassas, tempo justeras och musik väljs med utgångspunkt i deltagarnas egna erfarenheter. Det är ett samskapande arbete där varje träff bidrar till att utveckla en metod som kan implementeras i kommuner och mötesplatser över hela landet.

När effekten märks i vardagen

För deltagarna är projektets betydelse påtaglig i vardagen.

– Man är ju inte ensam. Vi är ett gäng som älskar att dansa, säger Kerstin Nilsson, en av deltagarna i projektet. För henne handlar det lika mycket om gemenskap som om rörelse:

– Du har någonstans att gå till med andra. Jag rör på mig. Det är nyttigt för kroppen.

Samtidigt aktiveras mer än musklerna.

– Det är bra för huvudet. Man måste tänka, annars blir det helt fel, fortsätter Kerstin och beskriver hur både kropp och tanke hålls i rörelse.

Glädjen är ett återkommande tema.

– Den glädjen vi har här när vi dansar tillsammans, den betyder mycket, säger Carina Ohlsson, även hon deltagare i projektet.

Även projektets medarbetare ser tydliga effekter. Anneli Larsson som är seniorhälsokonsult i Bjuvs kommun:

– Vi har fått ett helt nytt verktyg att arbeta med. Jag ser hur deltagarna tränar kroppen, koordinationen och minnet samtidigt som de har roligt tillsammans.

För kommunen handlar satsningen om mer än aktivitet.

– Att se seniorerna lysa upp när Tobias bjuder till dans är helt fantastiskt. Vi vet att rörelse av det här slaget kan göra stor skillnad för både hjärnhälsa och allmänt välbefinnande, berättar Marina Asplund, enhetschef i Bjuvs kommun.

För Tobias Karlsson är samskapandet med deltagarna centralt:

– Det känns fantastiskt att få skapa något tillsammans med seniorerna som kan göra skillnad. Dansa Hela Livet ger våra äldre något som både känns i hjärtat och märks i hälsan. Vi kommer att skapa en helt ny danskultur.

Skalbar modell för framtidens folkhälsoarbete

Projektet följs samtidigt vetenskapligt av Högskolan Kristianstad. Forskningen undersöker framför allt hur seniorerna upplever att vara delaktiga i att samskapa dansen, och hur arbetsgruppen upplever den gemensam­ma utvecklingsprocessen. På så sätt byggs kunskap om hur samskapande arbetssätt kan användas i förebyggande folkhälsoarbete.

”Deltagarna tränar kroppen, koordinationen och minnet samtidigt som de har roligt tillsammans”

– Genom att följa projektet systematiskt bygger vi kunskap som kan spridas till fler kommuner och folkbildningsaktörer i landet. Det handlar inte bara om att skapa aktivitet här och nu, utan om att utveckla en modell som håller över tid, säger Cesar Vargas, verksamhetschef på Medborgarskolan Syd.

Dansa Hela Livet är mer än ett lokalt projekt. Det är ett strategiskt utvecklingsarbete som tar sin utgångspunkt i den snabbt växande äldre befolkningen och behovet av förebyggande insatser. Genom folkbildningens mötesplatser och vetenskapligt förankrad metodutveckling skapas en skalbar modell som stärker äldres hälsa innan omsorgsbehov uppstår – och därmed bidrar till ett mer hållbart välfärdssystem.

Relaterade artiklar

Ekonomi och samhälle

Vad en balansrapport kan lära oss om livet

Vad säger egentligen en balansrapport? Över en kopp kaffe pratar vi bokslut med Pontus Zarins, controller på Medborgarskolan Mitt, och landar i en oväntat konkr...

Publicerad:
Helena Vincent
Läs vidare om "Vad en balansrapport kan lära oss om livet"
Konst och hantverk

Kvilttekniken blev Annicas räddning

När Annica Ågren blev sjuk och inte kunde jobba som vanligt vaknade intresset för den japanska broderitekniken Sashiko och Boro. Bland tyger och stygn fann hon ...

Publicerad:
Magnus Carlsson
Läs vidare om "Kvilttekniken blev Annicas räddning"