Mindre arbetslöshet med studiecirklar

Publicerad:

Det finns ett positivt samband mellan att delta i en studiecirkel och att gå från arbetslöshet till sysselsättning. Störst är skillnaden för utrikesfödda personer med kort utbildning. Det visar en ny studie av forskare vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Utbildning är en nyckelåtgärd för att förebygga arbetslöshet. Det framgår i rapporten ”Cirkeldeltagares vägar till arbetsmarknaden” av nationalekonomerna Lina Bjerke och Charlotta Mellander. Rapporten, som tagits fram på uppdrag av Folkbildningsrådet, visar att arbetslösa som deltagit i en studiecirkel har en större sannolikhet att komma i arbete inom tre år än de personer som inte deltagit. I gruppen utrikesfödda mellan 20 och 30 år som var arbetslösa 2012 hade 57 procent av dem som deltog i en studiecirkel fått jobb 2015, jämfört med 43 procent för dem som inte deltog.

Mötesplats för socialt kapital
Vad är det då som gör att studiecirkeln gör skillnad? Enligt forskarna erbjuds bildnings- och utbildningsmöjligheter av en mycket mer heterogen karaktär än traditionell utbildning. Att delta i en studiecirkel är fritt och frivilligt och syftet är inte en examen. Deltagandet är istället kopplat till kultur, fritidsintressen och arbetsmarknadsintegration.

- Folkbildningens uppdrag är att stärka demokratin, skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen och att förse människor med möjligheter att påverka sin livssituation. Här formas socialt kapital och relationerna som skapas i kontakten med andra människor har ett värde i sig. På sikt kan det fungera som en länk in på arbetsmarknaden, säger Lina Bjerke.

Krympande kommuner
I mindre och krympande kommuner är utbudet av utbildningsmöjligheter sämre och efterfrågan på lokal arbetskraft ofta lägre. Samtidigt finns ett begränsat utbud av kultur och mötesplatser. Här har studiecirkeln en extra viktig funktion att fylla för att komplettera och kompensera för det begränsade utbudet av utbildning och kultur, menar forskarna.

Relaterade artiklar

Bild på finalist till Demokratipriset Droppen
Ekonomi och samhälle

Finalist Droppen 2026: Marika Jonsson

AI påverkar samhället i allt större utsträckning och behovet av att förstå tekniken växer. För Marika Jonsson hänger kunskap om AI nära samman med demokrati och...

Publicerad:
Läs vidare om "Finalist Droppen 2026: Marika Jonsson"
Bild på finalist till Demokratipriset Droppen
Ekonomi och samhälle

Finalist Droppen 2026: Niklas Hill

För Niklas Hill handlar demokrati om betydligt mer än formella system, lagar och regler. Som forskare, föreläsare, bokförläggare och initiativtagare till Instit...

Publicerad:
Läs vidare om "Finalist Droppen 2026: Niklas Hill"
Bild på finalist till Demokratipriset Droppen
Ekonomi och samhälle

Finalist Droppen 2026: ENDRA

ENDRA är en ideell målgruppsorganisation där personer med intellektuell funktionsnedsättning själva är med och driver arbetet. Vi vill öka samhällets kunskap om...

Publicerad:
Läs vidare om "Finalist Droppen 2026: ENDRA"