Leriga stövlar och brevskrivande vesslor
Publicerad:
Författare: Helena Vincent

Barnen på Kullerbyttans förskola rör sig vant mellan tält, skog och sagor. Under året har boken ”Mamma och liten på cykelsemester” blivit en röd tråd i vardagen inte bara i läshörnan, utan i hela miljön.
På en avdelning står ett riktigt tält mitt i rummet. Där inne har barnen ”sovit”, jagat, lagat mat och fiskat, precis som i berättelsen. Med pinnar, rött och orange silkespapper har de byggt en egen lägereld, och en hink med blått papper har fått föreställa vattnet som släcker elden. När barnen frågade efter majs till grillningen tillverkade pedagogerna majskolvar av toarullar. Mycket i leken har startat i barnens egna idéer.
– Vi märker hur mycket barnen tar till sig när sagan får flytta in i leken. Det blir lättare att prata både om känslor och om världen omkring dem, säger rektor Emily Korstanje.
Boken har lästs många gånger. Med hjälp av bilder på väggen, flanosagor och gemensamma samtal har barnen fått återberätta vad som händer: vad som hände med cykeln, vilka djur de ser och varför mamma och liten låser dörren. I samlingarna har pedagogerna också stannat upp vid känslorna i boken. Med speglar har barnen övat på att visa glada, ledsna, arga och rädda ansikten och berättat om när de själva känt likadant.
Även utemiljön har präglats av berättelsen. I en fågelholk på gården ”bor” två vesslor från boken som emellanåt skickar brev med uppdrag, till exempel att leta djurspår eller fotavtryck på gården. Barnen har fascinerats av olika spår, målat egna djurspår och pratat om hur man kan se skillnad på djuren. Leken ”gömma nyckeln”, inspirerad av nyckeln i sagan, har blivit en återkommande aktivitet och startpunkt för samtal om varför vi låser dörrar och vad trygghet är.
Parallellt med temaarbetet har Kullerbyttans profil med rörelse, hälsa och hållbarhet synts tydligt. Skogsdagar ungefär en gång i veckan, cykelturer, besök i lekparker, gympahall, hinderbanor, dans och rörelseövningar inne har gett barnen många tillfällen att använda kroppen. Genom bokashi, odling av kryddor, växter och pumpor, återvinningsutflykter och ”ute-städar-dag” har barnen fått följa naturens kretslopp i praktiken.
– Vi ser vilken skillnad det gör när vi är konsekventa. När dagen är tydlig och alla vuxna gör lika blir barngruppen lugnare, och då får leken och lärandet bättre förutsättningar, säger Emily Korstanje.
När barnen går hem på eftermiddagen följer dagens berättelser med ut genom grinden, om vesslor som skickat brev, eld som släckts, nya ord de lärt sig och känslor de satt namn på. Så knyts förskolans vardag ihop med livet hemma, en dag i taget.