Myter om folkbildning

MYT: Staten betalar för vuxna människor fritidsaktiviteter.

FAKTA: Två av tre cirkeldeltagare betalar redan för sin cirkel. En sjättedel av studieförbundens intäkter är deltagar- och försäljningsintäkter. Deltagarna betalar mer för studieförbundens verksamhet än alla kommuner tillsammans. Med lägre statsbidrag kommer deltagaravgifterna troligtvis att behöva höjas, och färre kommer ha råd att delta, vilket särskilt drabbar verksamhet för ofrivilligt ensamma äldre, människor som står långt från arbetsmarknaden och människor med funktionsnedsättning.

MYT: Staten lägger en stor del av statsbidraget på studieförbundens kulturprogram.

FAKTA: Statsbidraget till studieförbunden på 1,8 miljarder kan jämföras med stödet till andra kulturinstitutioner. Till exempel delar Operan, Dramaten och Riksteatern på drygt en miljard kronor i årligt statsbidrag. Dessa tre får alltså mer än hälften av vad studieförbunden får – samtidigt har de bara en tiondel så många besökare som studieförbundens kulturprogram.

MYT: Har det inte varit mycket fusk och fel inom studieförbunden?

FAKTA: Studieförbunden har upptäckt felaktigheter och likt många myndigheter varit utsatta för en hel del välfärdsbedrägerier, även om det inte varit i den omfattning som vissa kritiker påstår. Riksrevisionen granskade år 2021 371 stycken av total 243 000 genomförda arrangemang. De arrangemang som valdes ut var de med störst risk för felaktigheter. Riksrevisionen har alltså granskat 1,5 promille av arrangemangen – och valt ut de med störst risk för fel. Av dessa har det funnits fel i 44% av fallen. Men det betyder inte att folkbildningen inte genomförts i dessa fall, utan det kan handla om sådant som att ett kvitto endast finns som kopia och inte i original.