“Folk vill ha allmän svamp­kunskap”

– Det vi ser och som de flesta av oss kallar för svamp är själva fruktkroppen, alltså det som växer upp ur marken. Men själva svampen finns egentligen under marken i form av trådnät som kallas mycel. Under gynnsamma förhållanden poppar sedan själva fruktkroppen upp och det är den många av oss plockar, förklarar Christina.

Svamp är en viktig grupp som lever i symbios med andra arter och främjar biologisk mångfald genom att de bryter ner organiskt material så att närings­ämnen kan cirkulera genom ekosystemet. Men svamp är också viktiga ur ett ekonomiskt perspektiv, eftersom de även används vid framställning av livsmedel och medicin,

– Man kan säga att svampen står för ett viktigt näringsutbyte, svampen tar kol­hydrater från trädet och ger i sin tur tillbaka vatten och mineraler.

Men nu är det kanske inte det vetenskapliga perspektivet de allra flesta av oss tänker på när vi tänker skog, mark och svamp. Utan mer det ”smaskiga” perspektivet. För vad är väl godare än en brödbit med smörstekt, egenplockad svamp?

– Att jag valde att utbilda mig till svampkonsulent berodde nog främst på mitt intresse för naturen och den rekrea­tion som naturen har att erbjuda, säger Christina.

Den vanligaste svampen som de ­allra flesta känner till och kanske ­också ­plockar är gul kantarell, som är både ­enkel att känna igen och lätt att tillaga.

– De gula kantarellerna kommer redan runt midsommar och fortsätter sedan att växa fram till september-oktober.

Men det är inte de gula kantarellerna deltagarna på Christinas svampkurser främst kommer för att lära sig om.

- Folk vill ha allmän svampkunskap och vi går igenom allt från soppar till riskor och så klart förväxlingssvampar.

När det gäller tillagning av svamp ­tipsar Christina om att inte ha för ­bråttom. Svamp är hårdsmält mat och behöver tillagas med både omsorg och tid.

- Svamp kan man inte bara kasta i ­pannan och snabbwoka lite. Nej man ska se till att vätskan kokar bort och ­därefter fortsätta tillagningen minst 15-20 ­minuter på låg värme. Tillsätter man bara smör bör man steka tills det knäpper i pannan.

Christinas speciella favorit är sill­kremla – en riktig delikatess om man får tro henne.

- Smält ned den i en panna, tillsätt grädde, lite salt, dill och koka till en riktigt lyxig “budgethummerstuvning“.

Andra favoriter är taggsvamp och fårticka. Det är stadiga svampar som gör sig utmärkt i pytt i panna.

Smörstek svampen och blanda med mjukstekta morötter, potatis, lök och persilja och servera med stekt ägg.

- Fårticka används mycket inom industrin, köper man leverpastej med tryffel, ja då är det fårticka man får i pastejen. Och förr användes den ofta till att ­blanda ut exempelvis köttfärs som nödkost ­under kriget.

I dag ses egenplockad svamp som en delikatess och allt fler vill lära sig om de olika sorter som naturen har att erbjuda. Christina berättar att hennes kurser uppskattas av både yngre som äldre.

- Folk är intresserade av allmän svampkunskap och det brukar dyka upp folk från hela regionen för att delta i kurserna, vilket är väldigt skoj!