När drömmen vägrar ge upp – Sabina Håves väg till författarskapet

Sabina sitter vid sitt köksbord med en trave exemplar av sin nya roman Bortförd. Hon är stolt över att hon nu vågar berätta om händelsen som skedde den iskalla januarinatten 1987 då hennes bror försvann spårlöst.

Sabina är inte en person som halkade in i skrivandet av en slump. I skolan var det berättelserna som fångade henne.

- Jag växte upp i ett hem där både mamma och pappa läste mycket, berättar Sabina.

Hennes mamman belönades tidigt med ett stipendium från Norstedts Förlag, och pappan var en mästare på att formulera hyllningstexter och sånger när någon fyllde år. Själv älskade hon att skriva berättelser i skolan.

Men det var först 2004 som Sabina satte sig ner för att skriva sin första roman, Jättarna från Hyppenbenning. Hon fick kontakt med ett förlag som nappade direkt. De kunde inte släppa hennes manus. "Nu börjar min författardröm," tänkte Sabina.

Medborgarskolan blev en vändning

Men livet har en förmåga att kasta in oväntade vändningar, precis som i en roman. 2019 blev hon sjuk och det följdes av arbetslöshet, men framför allt av ett uppvaknande – vad ville hon egentligen göra med sitt liv?

Svaret fanns inom räckhåll: Medborgarskolan. Där fann hon både förståelse och riktning. Handledaren Andreas Ericsson från verksamhetsområdet Rusta och matcha, delade hennes passion för skrivandet. Hon fick inte bara hjälp att strukturera sitt jobbsökande – hon fick också utrymme att blomma som författare. Det ledde till att Sabina höll sin första skrivarkurs hos Medborgarskolan som kan sammanfattas i tre ord; fullsatt, uppskattat och oförglömligt.

– Jag trodde jag skulle vara nervös och skakig, men det var jag inte. Det var så härliga människor där, och stämningen var varm och familjär, berättar Sabina.

Så blir du en bra författare

För att bli en bra författare har hon egentligen två tips; skriva och läsa. Strunta i att titta på teve och syssla med andra hobbys - det gäller att skriva från morgon till kväll. Att läsa annan litteratur är också viktigt för att bli inspirerad. Därför berättar hon med ömhet om kärleken till poesin som ger själen näring.

Sabina visar att det aldrig är för sent. Att passion kan bära en igenom sjukdom, motgångar och kalla pusselrum. Och att om man bara håller fast vid drömmen, så kan den bli verklighet.