Folkbildning – en bra affär för oss alla

Artikel från Medborgarskolan Magasin våren 2017
Text: Carina Haglind Ahnstedt | Montage: Magnus Beckman

Två miljoner människor går varje år på kurs runtom i Sverige. Två miljoner möten där människor med olika bakgrund samlas kring allt från konst till språk eller juridik. Eller någon annan av de hundratals programpunkter som det finns att botanisera bland. Just studiecirkeln – en liten grupp människor som möts och lär sig något tillsammans – är en av grundstenarna i folkbildningen. Den första studiecirkeln startade redan 1902 av ”Olsson med skägget”, en socialdemokratisk riksdagsman som via Godtemplarrörelsen ville testa sin idé om bildning genom studier i kamratlig samvaro. Därmed representerade han två av de tre rörelser – nykterhetsrörelsen, arbetarrörelse och frikyrkorörelsen – som växte sig starka i Sverige runt sekelskiftet och bildade grogrund till bland annat folkhögskolor, folkbibliotek och studieförbund.

– Historiskt har folkbildning haft en enorm betydelse för människors förmåga att ta makt över sitt liv och att genom utbildning och bildning tillsammans förändra sin situation. Ett sätt att få verktyg för egenmakt eller empowerment, säger Maria Graner.

Hon är generalsekreterare på Folkbildningsrådet och en av dem som varje år fördelar de runt 3,5 miljarder kronor som regeringen brukar avsätta till folkbildningen i statsbudgeten.

– Att stärka demokratin och överbrygga klyftor mellan olika grupper så att de får ett mer jämlikt inflytande är fortfarande ett av folkbildningens viktigaste uppdrag, fortsätter hon och ger ett exempel där en cirkelledare efterfrågade verktyg för att diskutera främlingsfientlighet och rasism, eftersom det var sådana samtalsämnen som kom upp.

– Det är ett exempel på hur viktigt det är med en cirkelledare som känner ett samhällsansvar, som låter alla komma till tals och som vågar diskutera. Sådant kan man få på köpet under en kurs, säger Maria Graner.

En särskilt betydelsefull roll menar hon att folkbildningen spelar i tider av bristande källkritik och faktaresistens – det vill säga att vi blundar för alla påståenden som inte överensstämmer med vår egen världsbild. Som i dag då inlägg och delningar från Flashback eller Facebook ofta ses som sanningar, och olika grupper okritiskt tar emot nyheter från sina egna kanaler.

– Styrkan i folkbildningen är att den är bildad utifrån många olika typer av organisationer och idéer och att den finns i alla delar av landet, säger hon. En utmaning nu är att stärka närvaron i områden där behoven är stora, men där folkbildningen inte traditionellt är lika starkt etablerad som exempelvis i vissa förorter i de större städerna.

Om kunskap och bildning tjänar som ett vaccin mot okritiskt tänkande, är ett annat vaccin dialog och träffpunkter. Ann-Sofie Henriksson, förbundschef på Medborgarskolan, betonar att det, utifrån vårt polariserade samhälle, är viktigare än någonsin att skapa mötesplatser över gränser. Kulturella, geografiska och ideologiska.

– En fungerande demokrati kräver kunskap. Att via ett gemensamt intresse lära känna någon från en annan kultur, med en annan åsikt, eller kanske ett handikapp, ökar toleransen för det vi annars skulle vara rädda för eller ta avstånd ifrån.

Hon återkommer gärna till Medborgarskolans vision ”Mod och möjlighet för alla människor”, men för att det ska uppstå möten mellan en mångfald av människor, krävs det att de också kan locka en bred målgrupp.

– Det är en av våra stora utmaningar. Hur når vi ut till personer från andra kulturer? Hur gör vi för att locka fler ungdomar? Hur möter vi Youtube-generationen? undrar Ann-Sofie Henriksson.

Dels handlar det om att hitta ett kursutbud som ligger i tiden, dels om att hitta nya former, menar hon. Utbildningar på distans och mötesplatser och diskussioner på nätet är exempel på forum där hon hoppas att nya grupper ska kunna föras samman oberoende av tid och plats.

– Man ska kunna sitta på spårvagnen och folkbilda sig! Kunskapen måste vara lättillgänglig och vi måste också bli bättre på att visa upp det vi gör och att vi gör skillnad. Som att vi har cykelkurser för invandrarkvinnor som har lett till att några av dem fick jobb.

Medan högskolor och gymnasium är uppbyggda kring att kunskaper ska kunna examineras saknar folkbildningen statlig styrning. Fritt och frivilligt är honnörsord och innebär bland annat att folkhögskolor och studieförbund kan utforma utbildningen efter sin egen profil och även att deltagarna kan påverka innehåll och upplägg. En pedagogisk metod som modern forskning också har visat är det bästa sättet att lära sig på.

– Så har folkbildningen jobbat i alla tider, men den ställer också ett ansvar av deltagarna att de själva gör något bra av den. Vi brukar säga att utbildning handlar om vad du vill medan folkbildning handlar om vem du vill bli, säger Ann-Sofie Henriksson och understryker att folkbildningens uppdrag är att locka även de grupper som kanske inte har känt sig hemma i det formella skolsystemet. Att erbjuda en andra chans.

Under 2015 fick studieförbunden ett nytt viktigt uppdrag från regeringen att ta emot och vägleda nyanlända in i samhället. Eftersom studieförbunden redan fanns i alla Sveriges 290 kommuner kunde de snabbt bygga upp en verksamhet med både professionella och ideella krafter. Anna Ekström, nybliven gymnasie- och folkbildningsminister, berättar att hon är glad och stolt.

– Ända sedan de första folkhögskolorna startade i mitten av 1800-talet har folkbildningen spelat en viktig roll i demokratiseringen av samhället och frigörelsen av människan. Det gör den även i dag. Inte minst är studieförbund och folkhögskolor viktiga aktörer i arbetet med att motivera och förbereda människor för vidare studier och för arbetslivet.

Hon påpekar att det är särskilt angeläget nu när många nyanlända ska välkomnas in i det svenska samhället.

– Folkhögskolor och studieförbund knyter ihop Sverige och spelar en oumbärlig roll för att hela landet ska leva. Att 60 000 asylsökande och nyanlända genom studieförbunden kunde delta i kursen Svenska från dag ett visar att folkbildningen är och förblir en mycket viktig kraft för att möta samhällets utmaningar.

Vad är folkbildning för dig?

David Eberhard, psykiater och författare

Ju mer folk i allmänhet vet, desto mindre är risken att de tror på myter, sagor och lögn. Det minskar risken för maktmissbruk.

Delaram Esmaeili, fritidsledare

Där man oavsett bakgrund har möjlighet att studera, diskutera fritt och frivilligt, påverka innehållet och lära sig nytt för egen utveckling.

Dylan Abdali, lärare

Folkbildning är för alla människor och ökar vår medvetenhet och kunskap om den vida världen samt om okända universum oavsett tid och rum.

Gunilla Svantorp, riksdagsledamot

Från att fördjupa sig i aktuella samhällsutmaningar till att ta del av konst och kultur. Att möta en mångfald av människor och åsikter.

Haris Hasse, skattehandläggare

Ett sätt att få insikt om trender och värderingar i samhället, vilket behövs för påverkan åt det håll som gagnar folket på alla nivåer.

Jan-Erik Knutas, kommunpolitiker

Folkbildningstraditionen behövs för att demokratin i samhället ska fortsätta utvecklas och för att alla ska kunna vara med.

Jennie Benjaminsson, kock

En fantastisk möjlighet att oavsett ålder vidga sina vyer, stilla lust och nyfikenhet och att ständigt utvecklas.

Jenny Salén, sångerska

Jag deltog själv i en studiecirkel och lärde mig spela dragspel där. Folkbildning är en viktig social mötesplats.

Johanna Franzén, socionom

Tillgängliga mötesplatser och samtal i grupper, vilket behövs för att skapa gemenskap och bidra till förändring i ett demokratiskt samhälle.

Johanna Rantsi, gymnasielärare

Tillgänglig kunskap för fler. Bidrar till samhällsutvecklingen genom att höja utbildningsnivån och skapar delaktighet i samhället.

Karl-Johan Wiktorp, egenföretagare

Det är viktigt att folkbildning inkluderar alla, även nysvenskar, och att alla ges möjlighet till utbildning om hur samhället fungerar.

Magnus Hallin, miljöterapeut

Det är superviktigt med folkbildning eftersom det ger alla typer av människor kunskaper och erfarenheter och skapar möjligheter.

Michael Hedlund, pedagog

Ur ett livslångt lärande-perspektiv är det oerhört viktigt att människor får läsa i egen takt, efter eget intresse och på olika lärosäten.

Max Ramström, projektledare

Den fyller en viktig roll i samhället att, fristående från statlig styrning, ge människor en överblick över områden utanför deras egna yrkeskunskaper.

Patricia Melin, frilans

Frihet, kunskap och engagemang. Att ge alla möjlighet till kunskap, kunna påverka och delta i samhällsutvecklingen. En mötesplats.

Patrik Krantz, egenföretagare

Oavsett ålder och utbildningsbakgrund ger folkbildning möjlighet att stärka individens kompetensnivå och utveckling under hela livet.

Peter Lazar, konstnär och musiker

Kunskap är makt och mycket lätt att bära. Folkbildning kan vara en andra chans för många och en möjlighet att lyckas i livet.

Phia Andersson, socialarbetare

Folkbildning är demokrati i dess renaste form och ger möjligheter för alla oavsett skolbakgrund och ålder. Mer gratis folkbildning!

Pontus Javette, behandlingssekreterare

Folkbildningstraditionen inkluderar människor och förebygger utanförskap. Viktigt att främja integrationsprocesser i samhället.

Ragni Mentzer, kock

Folkbildning ger alla människor möjligheter oavsett vad man har eller saknar i bagaget. Inte sällan ger det en ny eller en andra chans i livet.

Ronni Söderberg, student

Folkbildning är en god och bra sak som bör bevaras för att bevara och utveckla kunskap och tankar om bland annat hantverk och lokal historia.

Ruhollah Bakhshi, asylsökande

Jag är tacksam att kunskap och bildning gäller alla här i Sverige i jämförelse med Afghanistan och Iran där jag vuxit upp.

Sarah Hallin Rose, boendeassistent

Bildning behövs och är personlig utveckling. Det bidrar förhoppningsvis också till att medborgare blir ifrågasättande individer.

Tobias Burford, provningsingenjör

Det är viktigt för att alla människor i en demokrati som Sverige ska kunna söka och ta till sig ny kunskap och nya värderingar.